För någon vecka sedan bokade jag och Nilla en weekend i London. Nu är det bara några veckor kvar innan vi åker!

Resan blev lite dyr, men samtidigt så var vi ju väldigt sent ute med att boka. Fick höra att man gärna bör boka minst 3 månader innan. Men det är ju skitsamma, vi ville resa nu så då är det värt det.

Resan är en slags gemensam födelsedagspresent, passar mig perfekt!

Vad vi ska göra där är väl egentligen inte alls bestämt, men eftersom varken jag eller Nilla vart i London antar jag att det blir de vanliga turistställena vi kommer besöka. Men framför allt ska vi strosa runt och fönstershoppa (eftersom jag är pank).

Ang. den öken som min blogg förvandlats till på sistone.

Jag vet inte varför, har flera gånger intalat mig själv att det beror på att jag börjat lira igen. Men det har ju absolut inget med det att göra eftersom jag aldrig bloggat vid samma tidpunkt som jag spelat. Visserligen har jag inte haft mycket intressant att skriva om, har mest slöat senaste tiden.

Hur kommer det sig då att jag så sakteliga börjat igen? Jo, jag har gjort om utseendet på bloggen, inte helt, men tillräckligt mycket för att väcka intresse. Jag vill liksom se hur mina texter passar med den nuvarande typografin. Ett enkelt sätt för mig att lura mig själv, som ett litet barn ungefär. En ny färg räcker för att underhålla mig några timmar till.

Så om utseendet ändras fler gånger är det helt enkelt för att jag ska få fart på skrivarfingrarna igen.

Det var nog bara det jag ville säga, en tafflig ursäkt helt enkelt för att lätta mitt samvete.

Sena nyheter är väl ändå de bästa?

Jag vet inte riktigt när spelet släpptes första gången, men det är nog långt över ett år sedan iaf. Hur som helst så är det helt nytt för mig!

Det känns dumt att skriva om det, och det blir knappast bättre för att jag lägger upp bilder, filmer eller annat från spelet eftersom det är känslan som är det som gör hela spelet.

Det ser inte mycket ut för världen, men möjligheterna känns sånär som oändliga. Det bästa med spelet är den rogivande effekt man får, man bygger och bygger och gräver och gräver och timmarna fullkomligt flyger förbi.

Väl värt att testa medan det bara kostar 78,- vilket kommer höjas när det senare blir komplett.

Osäkra? Kolla runt på Youtube, det finns HUR mycket videor som helst!

Efter ett ofrivilligt uppehåll på över 10 år har jag nu återigen funnit tillbaka till denna fantastiska smaksensation.

Som liten knodd åt jag isterband 1-2 gånger i veckan. Det var en av pappas paradrätter, stekta isterband, kokt potatis och vitsås. Och likt mycket annat pappa gjorde så gjorde han det ofta och därav väldigt väl. Fläskkorv är en annan sådan rätt, men det blir ett inlägg längre fram i tiden.

Hur som helst så var det ungefär två veckor sedan som jag stod på ICA och skulle köpa fredagsmiddag, när jag skymtar isterbandsförpackningen på kötthyllan (min favorithylla). Det var inget snack om saken, minnena började bubbla och innan jag hann tänka så låg ett paket i kundkorgen. Nilla var väl sådär lagom skeptiskt, som man iofs kanske bör vara med tanke på namnet.

Väl hemma stekte jag dom som pappa brukade göra, först dela varje korv i 3 lika stora delar, sedan skära ett snitt nästan rakt igenom och fläka ut dem i pannan. Full värme, som man sedan drar ner till hälften när korven nuddar pannan och sedan låta dom gotta sig i sitt eget fett i ~6 minuter på varje sida.

Smaken var precis som den skulle, den satt perfekt, fulländad och sensationell. Det blev inte pära och vitsås, pga. en nuvarande fettdiet. Men serverad med hemgjord coleslaw behöver man inte skämmas. Det bästa av allt var dessutom att Nilla inte tyckte illa om det, hon må kanske inte dela min stora fascination, men så länge hon inte ogillar det är jag nöjd!