Jag och Nilla for till Blekinge i helgen, vi firade Nillas 22-årsdag med hennes familj, släkt och vänner. Som vanligt en intensiv, men ändå avslappande helg som innehöll ALLT!

Jag åkte på att köpa två nya vinterdäck till bilen, hade tydligen regummerade däck varav ett inte alls var nåt att ha, det blev en dyr historia.

På lördagen plockade vi trattkantareller i massor, jag lyckades trampa i vildsvinsbajs med ett par, av Nillas pappa, lånade gummistövlar. Fick även en trevlig klick på byxan som jag såklart skulle plocka bort med handen i tron om att det var jord.

Resan hem gick bra, men idag är jag trött.

5 dagar kvar, sen börjar det riktiga livet.

Idag är den där dagen som inträffar varje år, jag adderar ytterligare ett års erfarenheter och blir officiellt en level högre.

Men i år fyller jag hela 25 år och kan väl helt och hållet ansluta mig till den brokiga skaran av vuxenfolk.

Jag blev uppvaktad på sängen av min lilla plutt med; kaffe, fralla, blomma och som vanligt en oklanderlig stämma sjungandes ”jag må han leva”. Vi har båda sagt att det inte ska bli några presenter i år eftersom London-resan var en gemensam present. Men däremot så hade Nilla lämnat in min klocka för byte av batteri, något jag glömt av i ~4 månader. Det uppskattar jag väldigt mycket och var en glad överraskning!

//Gammelgäddan som från och med idag börjar lura i vassen

”Min lunch :)”

Det är ju inte utan att man känner sig omanlig när man får den här bilden i ett MMS.

Bra iofs att hon tränar upp sig innan vi åker till ägg och bacon-landet!

Min bättre hälft Nilla är väldigt förtjust i korv stroganoff, det är väldigt gulligt. Så idag ska jag minsann laga till en stroganoff utan dess like.

Oftast när jag frågar vad vi ska äta så får jag förslaget korv stroganoff, och eftersom jag gärna inte äter samma sak 2 gånger på ~14 dagar så brukar det inte hjälpa så mycket. Men idag kör jag taktiskt och lagar korv stroganoff på en måndag, så resten av veckan räknar jag stenhårt med att inte få det som förslag när vi spånar på vad middagen ska bli!

Hah!

Igår på väg hem från jobbet hörde jag att Mario Vargas Llosa tilldelats årets nobelpris i litteratur. Känner redan nu att jag är ute på djupt vatten, men vafan.

Så igår när jag åkte hem från jobbet lyssnade jag på tankesmedjan där de bl.a. pratade om just nobelpriset i litteratur och att det var så himla skönt att det äntligen gick till nån vars namn man hört talats om iaf. Ungefär likadant kände jag, men jag var även tvungen att testa på Nilla.

Jag - Dom har sagt nu vem som får nobelpriset i litteratur
Nilla – Jaså, vem då?
Jag – Mario Vargas Llosa
Nilla – Jaha, det vet jag ju vem det är
Jag – Har du läst nåt av honom?
Nilla – Nej…

Hur som helst, grattis till honom, hoppas han förtjänade det!

För någon vecka sedan bokade jag och Nilla en weekend i London. Nu är det bara några veckor kvar innan vi åker!

Resan blev lite dyr, men samtidigt så var vi ju väldigt sent ute med att boka. Fick höra att man gärna bör boka minst 3 månader innan. Men det är ju skitsamma, vi ville resa nu så då är det värt det.

Resan är en slags gemensam födelsedagspresent, passar mig perfekt!

Vad vi ska göra där är väl egentligen inte alls bestämt, men eftersom varken jag eller Nilla vart i London antar jag att det blir de vanliga turistställena vi kommer besöka. Men framför allt ska vi strosa runt och fönstershoppa (eftersom jag är pank).

Efter ett ofrivilligt uppehåll på över 10 år har jag nu återigen funnit tillbaka till denna fantastiska smaksensation.

Som liten knodd åt jag isterband 1-2 gånger i veckan. Det var en av pappas paradrätter, stekta isterband, kokt potatis och vitsås. Och likt mycket annat pappa gjorde så gjorde han det ofta och därav väldigt väl. Fläskkorv är en annan sådan rätt, men det blir ett inlägg längre fram i tiden.

Hur som helst så var det ungefär två veckor sedan som jag stod på ICA och skulle köpa fredagsmiddag, när jag skymtar isterbandsförpackningen på kötthyllan (min favorithylla). Det var inget snack om saken, minnena började bubbla och innan jag hann tänka så låg ett paket i kundkorgen. Nilla var väl sådär lagom skeptiskt, som man iofs kanske bör vara med tanke på namnet.

Väl hemma stekte jag dom som pappa brukade göra, först dela varje korv i 3 lika stora delar, sedan skära ett snitt nästan rakt igenom och fläka ut dem i pannan. Full värme, som man sedan drar ner till hälften när korven nuddar pannan och sedan låta dom gotta sig i sitt eget fett i ~6 minuter på varje sida.

Smaken var precis som den skulle, den satt perfekt, fulländad och sensationell. Det blev inte pära och vitsås, pga. en nuvarande fettdiet. Men serverad med hemgjord coleslaw behöver man inte skämmas. Det bästa av allt var dessutom att Nilla inte tyckte illa om det, hon må kanske inte dela min stora fascination, men så länge hon inte ogillar det är jag nöjd!

Hela triologin av Sagan om Ringen gick på TV i helgen, och passande nog var både jag och Nilla inställda på att se massor av film just den här helgen. Vi började kolla på första filmen och ungefär när den andra reklampausen började tappade jag tålamodet och skaffade istället hela triologin så man kunde sen den som man ville istället. Det är ungefär vad vi ägnat största delen av helgen åt. Precis som alla andra gånger jag sett triologin så lyckades Frodo, även denna gång, första ringen efter mycket om och men, good for him!

Men förutom det så fick jag ett infall i lördags, jag blev tokigt sugen på att börja spela DotA igen. Letade igenom hela lägenheten efter installationskivorna men lyckades bara lokalisera WC3, men inte expansionen The Frozen Throne. Så det blev en sväng till MediaMarkt och inhandlande av just expansionen. Hem igen och börja spela, gud va kul!

Igår målade vi en hylla, påtade på terassen. Kan ha varit sista gången vi rensade ogräs där för denna säsong. Hösten gör sig allt mer påmind!

I lördags lagade jag en variant av boeuf bourguignon, och igår gjorde jag kålpudding.

Idag är det en såndär dag då jag blir påmind om varför jag köpte bil. Regnet fullkomligt öser ner här i Göteborg, men det rör mig inte i ryggen. Nilla och jag har planerat att ta en sväng till Orienthuset för att köpa varsin fet ryggbiff att mumsa på ikväll. Vi ska även försöka hitta den där goda osten – chevrette som inte är en chevre utan en holländsk getost som är hård som en vanlig ost.

Fortsätter det att regna så är det ju en helt ypperlig dag att kolla film till klockan sent och så lär det nog bli också.

Det jag vill säga är iaf att jag har bil, det regnar och jag ska äta gott ikväll! Första fredagen på länge som vi inte har några planer alls, villket iofs gäller för hela helgen. Lär bli några utflykter med bilen och långa frukostar. Perfekt!

Es ist guter Freitag!

Nilla hade hört om denna film från någonstans (säger inte vart älskling ;) ).

Igår tycktes ju vara den ultimata kvällen att kolla skräckfilm, regnet stog som spön i backen och det blev mörkt snabbt. Vi såg filmen Frontier(s) som till vår förvåning var på franska, men det gjorde inget, det glömmer man fort av. Den var iaf riktigt bra, också det till vår förvåning, är inte precis varje dag man stöter på en BRA splatter-skräck.

Filmen påminner emellanåt väldigt mycket om Motorsågsmassakern, men den håller ändå bra distans. Ofta känner man att det faktiskt inte finns någon hejd på hur grisigt det kan bli, hur ont det kan göra och vad som egentligen håller på att hända i filmen.

Det är hur som haver en film jag vill rekommendera!

Frontier(s) på IMDb